Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors
Tidsplanen för att integrera västra Balkans transportnät i EU håller inte
- Bild-Infos
- Download
Pressmeddelande
Luxemburg den 9 juni 2026
Tidsplanen för att integrera västra Balkans transportnät i EU håller inte
- Länderna på västra Balkan har åtagit sig att slutföra EU:s stomtransportnät senast 2030.
- Europeiska kommissionen har betalat ut över 500 miljoner euro till transportprojekt i regionen.
- EU:s revisorer konstaterade att projekten var försenade, att övervakningen bristfällig och att det var problem med hållbarheten.
Enligt en ny rapport från Europeiska revisionsrätten kommer länderna på västra Balkan inte att hinna slutföra det europeiska stomtransportnätet i regionen före tidsfristen 2030, på grund av förseningar i genomförandet och operativa problem. Det går alltför långsamt framåt på grund av att man har valt ut omogna projekt och att det funnits brister i tillsynen. Trots att de granskade projekten var anpassade till konnektivitetsprioriteringar har det funnits brister i övervakningen, rapporteringen och synliggörandet av EU:s stöd, och förseningarna och hållbarhetsproblemen kvarstår.
Länderna på västra Balkan – Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo *, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien – står i centrum för EU:s utvidgningspolitik. EU stöder ländernas transport- och energisektorer samt andra sektorer genom investeringsramen för västra Balkan, som är en plattform där strategiska investeringsprojekt förbereds, väljs ut och finansieras. Från 2015 till mitten av 2025 betalade kommissionen ut 527 miljoner euro till olika transportprojekt och var därmed den största bidragsgivaren till investeringsramen för västra Balkan. Med hjälp av ramen ska den underutvecklade infrastrukturen i regionen stärkas och västra Balkan anslutas till det europeiska stomtransportnätet.
”När det handlar om EU:s utvidgning är en väl utvecklad infrastruktur ett steg på vägen när det gäller att uppfylla EU:s anslutningskriterier. Transportprojekten på västra Balkan utvecklas för långsamt för att regionen ska kunna anslutas till EU under det här årtiondet”, säger Laima Andrikienė, den ledamot av revisionsrätten som ledde revisionen. ”Kommissionen bör förbättra urvalet av samt övervakningen och hållbarheten för projekten. Dessutom bör man öka synligheten för de EU-finansierade transportprojekten i regionen.”
Revisorerna fann brister i projekturvalet, särskilt när det gällde projektens mognadsgrad, vilket bidrog till att projekten blev kraftigt försenade. Ett projekt är moget – det vill säga redo att genomföras – när det förberedande arbetet har slutförts och uppdaterats. Men projekten inleddes i genomsnitt 17 månader för sent. Dessutom blev flera projekt mer än två år försenade under genomförandet.
Kommissionen har begränsade möjligheter att se till att projekten genomförs i tid, eftersom man saknar ändamålsenliga förfaranden för att övervaka förseningar och även för att säkerställa EU-stödets hållbarhet och synlighet. Till exempel lyckades inte kommissionen samla in information om färdigställandegraden för de transportkorridorer som den finansierade eller om huruvida transportnäten uppfyllde EU:s standarder. Man förlitade sig på att finansieringsinstitutionerna övervakade projekten, även om deras arbete ibland var otillräckligt. Följden blev att kommissionen i vissa fall överförde belopp som översteg de belopp som var motiverade av projektens framsteg. I flera fall var dessutom bidragen från investeringsramen för västra Balkan – som ska generera EU-värde och hävstångseffekt – inte nödvändiga för kapitalanskaffningen, eftersom låneavtalen hade undertecknats innan bidragsansökningarna lämnades in. Detta skapade en dödviktseffekt, eftersom investeringen skulle ha gjorts även utan bidraget. Samtidigt är de flesta av kostnadsuppskattningarna i bidragsansökningarna inte tillräckligt detaljerade, vilket gör det svårt att bedöma om de är rimliga
Revisorerna uttrycker också tvivel om flera projekts hållbarhet, till exempel på grund av att det saknas pengar för att fortsätta investeringarna och otillräckligt underhåll. I ett projekt var skicket på järnvägen vid tidpunkten för revisionen sämre än innan projektet inleddes. I ett annat saknade en tunnel förbindelse med en väg. I ett tredje projekt gick järnvägsspåret bara fram till gränsen.
Revisorerna drar slutsatsen att investeringsramen för västra Balkan bidrar till att utvidga det europeiska stomtransportnätet. Många projekt har påbörjats och de som granskats av revisorerna är anpassade till konnektivitetsprioriteringarna på västra Balkan och i EU. Men de tillgängliga uppgifterna visar att framstegen har gått långsamt när det gäller att uppfylla standarderna för det europeiska stomtransportnätet senast 2030.
Bakgrundsinformation
Investeringsramen för västra Balkan fungerar som ett forum för utbyte av analyser av investeringsbehov och som en blandfinansieringsmekanism. Denna mekanism underlättar anskaffning av lån med hjälp av EU-bidrag. Ramens särskilda mål inom transportsektorn är att förbättra konnektiviteten inom regionen och mellan västra Balkan och EU. EBRD och EIB förvaltar givarnas bidrag genom en gemensam fond. Kommissionen har stått för merparten av finansieringen – 899 miljoner euro, eller 86 % av det totala beloppet, har överförts till fondens konto sedan 2015 – till sex sektorer, där transportsektorn ingår. Revisorerna granskade tolv transportprojekt (vägar, järnvägar och inre vattenvägar) till ett värde av 341,6 miljoner euro och undersökte om projekten hade gett konkreta resultat i Bosnien och Hercegovina, Kosovo*, Nordmakedonien och Serbien.
Särskild rapport 16/2026Investeringsram för västra Balkan:EU:s stöd tillgodoser konnektivitetsbehov, men integreringen i stomtransportnätet går långsamt finns på revisionsrättens webbplats, tillsammans med ett faktablad med de viktigaste granskningsresultaten. Den 30 juni arrangerar revisionsrätten en konferens om ämnet med EU:s institutioner och berörda parter.
* Beteckningen ”Kosovo” påverkar inte ståndpunkter om dess status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
Contact:
ECA press office: press@eca.europa.eu