Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors
EU måste göra mer för att förbättra den globala kärnsäkerheten
- Bild-Infos
- Download
Pressmeddelande
Luxemburg den 4 mars 2026
EU måste göra mer för att förbättra den globala kärnsäkerheten
- EU har stöttat den globala kärnsäkerheten i årtionden.
- Kommissionen saknar en övergripande och aktuell strategi.
- EU:s revisorer pekar på brister i övervakningen av Ukrainalånet.
Kommissionen bör vara mer strategisk när det gäller att hjälpa länder utanför EU att förbättra sin kärnsäkerhet. Det konstateras i en ny rapport från Europeiska revisionsrätten. Trots vissa viktiga framsteg saknar kommissionen en övergripande och aktuell strategi, vilket minskar tydligheten kring vilka mål EU försöker uppnå och försvårar samordningen av det ekonomiska stöd som man förfogar över. Revisorerna kritiserar också kommissionen för att det saknas en välgrundad prioritering och övervakning av EU:s finansiering, som var otillräcklig i flera avseenden.
De förödande olyckorna i Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011, och Rysslands anfallskrig mot Ukraina sedan 2022, har gjort att oron för kärnsäkerheten tilltagit runt om i världen. Energibehovet fortsätter dock att öka, och kärnkraften tillgodoser en allt större andel av detta behov. EU har historiskt sett aktivt främjat internationellt kärnsäkerhetssamarbete. EU har bland annat bidragit till att genomföra komplexa verksamheter, som var de första i sitt slag, till exempel en ny säker inneslutningsstruktur över Tjernobyls förstörda reaktor 4, som har skadats till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Sedan 2014 har EU anslagit omkring 600 miljoner euro i bidrag till partnerländer för utbildning, utrustning, infrastruktur, expertis och sanering, och EU har tillhandahållit ett lån på 300 miljoner euro för säkerhetsuppgradering av kärnkraftverk i Ukraina.
”När det gäller kärnsäkerhet är det en sak som är solklar: det är oändligt mycket bättre att förebygga än att bota”, säger Marek Opioła, den ledamot av revisionsrätten som ledde revisionen. ”Även om EU fortfarande är en viktig global aktör inom kärnsäkerhetssamarbete bör unionen utveckla en allsidig och aktuell strategi som kan vara vägledande för samarbeten och förbättra urvalet och övervakningen av EU-finansierade åtgärder.”
På ett område som har utvecklats avsevärt över tid och som omfattar många aktörer med liknande mål kan avsaknaden av en sådan strategi få betydande konsekvenser. Till att börja med skulle man med en sådan strategi kunna identifiera de områden där EU:s åtgärder skulle kunna ge störst värde och beakta initiativ från andra berörda parter. Dessutom skulle man tydligt kunna fastställa de mål som kommissionen strävar efter att uppnå, det ekonomiska stöd som man planerar att använda och de berörda parter som bör involveras. I nuläget finns det ingen strategisk vägledning för alla de verktyg som kommissionen har tillgång till, inbegripet bidrag och lån.
För det andra bör kommissionen förbättra förfarandet för att välja EU-finansierade åtgärder. Även om kommissionens verksamhet tillgodosåg behoven valdes förslagen från länder utanför EU inte ut med vederbörlig insyn, eftersom ingen poängsättning eller rangordning gjordes. Detta gör det svårt att garantera att EU-medel anslås till de områden där de skulle kunna ge störst mervärde. Det finns till exempel belägg för att vissa åtgärder i Centralasien och Iran främst drevs av bredare geopolitiska överväganden, även om de åtgärdade vissa specifika kärnsäkerhetsrisker.
För det tredje drabbades EU-finansierade verksamheter ofta av förseningar och ibland kostnadsöverskridanden. Detta gällde särskilt storskaliga bygg- och saneringsarbeten. Även om de högre kostnaderna delvis kan kopplas till verksamheternas komplexitet spelade ihållande finansieringsbrister och avsaknaden av prestationsincitament också en roll, samtidigt som den långsiktiga hållbarheten för vissa verksamheter fortfarande är hotad.
Slutligen kunde kommissionen i flera avseenden ha gjort mer för att övervaka hur den finansierade verksamheten bedrevs. Ett exempel på detta är de 300 miljoner euro som kommissionen lånade ut för att finansiera ett storskaligt program som genomförts av verksamhetsutövaren vid kärnkraftverk i Ukraina. Kommissionen valde att förlita sig på tredje parter när det gällde att övervaka och betala ut lånet utan att ha erhållit några garantier för att medlen uteslutande skulle finansiera programrelaterade utgifter som låntagaren ådragit sig och betalat.
Bakgrundsinformation
Kärnsäkerhet omfattar säkerheten vid kärntekniska anläggningar, vid hanteringen av radioaktivt avfall och vid transport av radioaktivt material. I juli 2025 fanns det 416 kärnreaktorer i drift i 31 länder runt om i världen, varav omkring 40 % var mer än 40 år gamla. Den breda spridningen av denna teknik – och de kraftiga strålningseffekter som kan bli följden om tekniken inte fungerar – gör ändamålsenliga säkerhetsåtgärder till en absolut nödvändighet.
EU:s åtgärder på området för kärnsäkerhet, inklusive internationellt samarbete, grundar sig på fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget). Euratom har samma verkställande organ och medlemsländer som EU, och majoriteten av de åtgärder som grundar sig på Euratomfördraget finansieras genom EU:s budget.
EU:s bidrag från instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete och lån från Euratom har främjat en rad olika verksamheter – från utbildning till tillhandahållande av expertis och säkerhetsutrustning, infrastruktur och saneringsarbete. Revisorerna granskade utformningen av EU:s ram för internationellt kärnsäkerhetssamarbete, fördelningen av EU:s ekonomiska stöd mellan 2014 och 2024, övervakningen av det som har finansierats och de resultat som uppnåtts genom EU-finansierade åtgärder för att förbättra kärnsäkerheten i Armenien, Iran, Kirgizistan, Tadzjikistan, Ukraina och Uzbekistan.
Särskild rapport 08/2026 Internationellt kärnsäkerhetssamarbete:kommissionen fortsätter att vara en viktig global aktör, men saknar en övergripande strategi och en robust övervakning finns på revisionsrättens webbplats, tillsammans med ett faktablad med de viktigaste granskningsresultaten.
Contact:
ECA press office: press@eca.europa.eu