Alle Storys
Folgen
Keine Story von Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors mehr verpassen.

Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors

EU:s budget för 2028–2034: EU-revisorerna ger sin syn på förslaget till en ny jordbrukspolitik

EU:s budget för 2028–2034: EU-revisorerna ger sin syn på förslaget till en ny jordbrukspolitik
  • Bild-Infos
  • Download

Pressmeddelande

Luxemburg den 9 februari 2026

EU:s budget för 2028–2034: EU-revisorerna ger sin syn på förslaget till en ny jordbrukspolitik

Som väktare av EU:s finanser har revisionsrätten tittat på kommissionens lagstiftningsförslag som, när de har antagits, kommer att styra EU:s jordbruks- och livsmedelspolitik från 2028 till 2034. I dag avger Europeiska revisionsrätten ett yttrande till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, där den lämnar oberoende expertråd om Europeiska kommissionens förslag till den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och den gemensamma organisationen av marknaderna. Revisorerna kommenterar den framtida gemensamma jordbrukspolitikens utformning och genomförande i syfte att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning, ansvarsutkrävande och EU-mervärde. De varnar för flera risker som kan uppstå på grund av osäkerhet och bristande tydlighet och betonar att EU-medlen fortfarande måste kunna spåras.

År 2025 lade kommissionen fram en EU-budget eller flerårig budgetram för 2028–2034 på sammanlagt 2 000 miljarder euro. Med en budget på omkring 865 miljarder euro blir Europeiska fonden den enskilt största komponenten i nästa fleråriga budgetram. Den gemensamma jordbrukspolitiken är i dag EU:s största utgiftsprogram för jordbruket. Under nästa period ska den finansieras genom den nya gemensamma fonden baserat på nationella planer. Det är första gången sedan den gemensamma jordbrukspolitiken inrättades 1962 som det inte finns en särskild fond för jordbruket. Förslaget innebär även en stor strukturell förändring eftersom det traditionella stödet som var uppdelat på två pelare försvinner. Den ena pelaren avsåg jordbrukare och den jordbruksbaserade livsmedelssektorn och den andra landsbygdsutveckling.

Revisorerna konstaterar att de förfaranden för planering och antagande som föreslås är komplicerade. Tillsammans med den mer komplexa rättsliga strukturen för den gemensamma jordbrukspolitiken kan detta skapa osäkerhet, vilket kan göra stödet mindre förutsägbart för stödmottagarna och försena utbetalningen av medel. I slutändan kan det leda till att kommissionens mål om förenkling inte uppnås. I november 2025 ingick Europaparlamentets talman, kommissionens ordförande och rådets ordförandeskap ett interinstitutionellt avtal där de enades om att flytta vissa bestämmelser från Europeiska fonden till förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken. Revisorerna anser att EU:s lagstiftare även bör flytta andra relevanta bestämmelser för att politiken ska bli mer fullständig.

Men detta kan också skapa viss osäkerhet eftersom den samlade budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken blir känd först när de nationella planerna inom ramen för den gemensamma fonden har antagits. Under planeringsstadiet kan det därför bli svårt för mottagarna av medel att förutsäga hur mycket finansiering de kan förvänta sig. Det kan också bli svårt att jämföra utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken under den innevarande fleråriga budgetramen med den potentiella tilldelningen under nästa fleråriga budgetram.

Ytterligare en osäkerhetsfaktor har att göra med bristen på tydlighet om vilka insatser inom den gemensamma jordbrukspolitiken som ska baseras på output och vilka som ska baseras på delmål och mål. Det kan leda till olikheter mellan EU-länderna. Här understryker revisorerna att ansvarsutkrävande och spårbarhet måste säkerställas också när insatserna baseras på delmål och mål. Framför allt är spårbarheten från räkenskaperna till slutmottagare, till exempel jordbrukare, ett icke förhandlingsbart villkor för att revisionsrätten ska kunna utföra sin uppgift.

Med tanke på hur omfattande de föreslagna ändringarna är och den flexibilitet som EU-länderna får när de utarbetar sina nationella planer är det svårt att göra en realistisk uppskattning av effekterna av kommissionens förslag på de nationella utgiftsanslagen. Vidare bör EU-ländernas ökade flexibilitet inte äventyra den gemensamma jordbrukspolitikens gemensamma mål, såsom en skälig inkomst för jordbrukarna, miljövård och klimatåtgärder och livsmedelstrygghet, eftersom det kan skapa ojämlika villkor för jordbrukarna och ha en negativ inverkan på den rättvisa konkurrensen och en väl fungerande inre marknad. För att minska denna risk måste kommissionen stärka sin styrande roll på ett verkningsfullt sätt.

Bakgrundsinformation

Enligt förslaget ska två tidigare separata fonder slås ihop i Europeiska fonden där EU:s finansiering till olika sedan länge etablerade politikområden sammanförs i en enda nationell plan per medlemsland. Utbetalningar från den gemensamma jordbrukspolitiken till medlemsländerna kan antingen baseras på output eller på att delmål och mål uppnås. Den gemensamma jordbrukspolitiken föreslås få ett budgetanslag på minst 293,7 miljarder euro för inkomststöd till jordbrukare (öronmärkt belopp) medan andra åtgärder, till exempel Leaders landsbygdsutvecklingsprogram som stärker lokalsamhällen, stödet till de yttersta randområdena och EU:s skolprogram, ska finansieras med icke öronmärkta belopp. I det interinstitutionella avtalet föreslås ett icke öronmärkt anslag på 10 % för landsbygdsmålet (minst 48,7 miljarder euro i löpande priser). Som en del av avtalet mellan EU och Mercosur föreslår kommissionen att EU-länderna också ska ha tillgång till cirka 45 miljarder euro från flexibilitetsbeloppet från och med 2028 för att kunna tillgodose behoven bland jordbrukarna och på landsbygden.

Dagens yttrande ingår i en rad yttranden över förslag om den fleråriga budgetramen. Yttrandet finns på revisionsrättens webbplats på engelska och inom kort även på de övriga EU-språken. Revisionsrätten har nyligen avgett yttranden över förslagen till Europeiska konkurrenskraftsfonden, Horisont Europa, förordningen om den fleråriga budgetramen och EU:s egna medel. Fler yttranden offentliggörs inom kort, till exempel om Europeiska fonden, prestationsramen, Europa i världen, civilskyddsmekanismen och Erasmus+. Europeiska unionens råd och Europaparlamentet har bett om revisorernas synpunkter innan de själva behandlar förslagen.

Länkar

Yttrande över förslaget till en ny gemensam jordbrukspolitik

Contact:

ECA press office: press@eca.europa.eu