Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors
EU:s mångmiljardfond för återhämtningen efter pandemin är inte tillräckligt transparent
- Photo Info
- Download
Pressmeddelande
Luxemburg den 6 maj 2026
EU:s mångmiljardfond för återhämtningen efter pandemin är inte tillräckligt transparent
- Fonden på 577 miljarder euro för återhämtningen efter covid-19-pandemin bygger på finansiering som inte är kopplad till kostnaderna.
- Informationen om mottagare, faktiska kostnader och uppnådda resultat är otillräcklig.
- Bristerna i fråga om öppenhet och spårbarhet måste åtgärdas i framtida EU-budgetar.
EU:s flaggskeppsfond för återhämtningen efter pandemin – faciliteten för återhämtning och resiliens – har brister när det gäller utgifternas spårbarhet och transparens, enligt en ny rapport från Europeiska revisionsrätten. Den offentliggjorda informationen är otillräcklig när det gäller mottagarna av medel, de faktiska kostnaderna för åtgärderna och de uppnådda resultaten. EU-revisorernas viktiga iakttagelser kommer samtidigt som EU:s lagstiftare förhandlar om unionens nästa sjuåriga budget, som har hämtat inspiration från facilitetens utgiftsmodell med finansiering som inte är kopplad till kostnaderna.
Spårbarhet och öppenhet är viktiga faktorer när det handlar om att skydda EU:s finanser. Man behöver kunna spåra penningflödet från källan till mottagarna för att ge EU:s invånare information om vart pengarna går och vad de används till. Faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) finansierar reformer och investeringar utifrån att på förhand fastställda delmål och mål uppnås. Det här är första gången EU i stor skala har använt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna.
”EU-invånarnas förtroende för de offentliga finanserna minskar om det inte finns full insyn i hur medlen används”, säger Ivana Maletić, den ledamot av revisionsrätten som ledde revisionen. ”Och vi har inte en fullständig bild av hur pengarna från faciliteten används. Allmänheten har rätt att få veta vart de offentliga medlen tar vägen, vem som får medel och hur mycket som faktiskt används. Facilitetens brister när det gäller transparens bör inte få spridas till EU:s framtida budgetar.”
Revisorerna konstaterade att även om medlen i viss utsträckning är spårbara och transparenta saknas fortfarande en helhetsbild. När det gäller spårbarheten uppfyller länderna i allmänhet de lagstadgade kraven, och merparten av länderna kan spåra utbetalningar från faciliteten från källan till den slutliga användningen. Men inte alla länder samlar systematiskt in de uppgifter som krävs, och i vissa fall tillhandahåller man information endast på begäran, vilket leder till förseningar, ibland med flera månader. Det innebär att informationen är mindre användbar för ansvarsutkrävande och analys.
Kommissionen samlar inte in uppgifter om faktiska belopp som betalats ut för enskilda åtgärder inom ramen för faciliteten, inte ens när medlemsländerna har tillgång till dessa uppgifter. Bristen på information påverkar kommissionens förmåga att bedöma om medlemsländerna har använt medlen från faciliteten på ett effektivt sätt. Information om de faktiska kostnaderna för åtgärder inom ramen för faciliteten är dessutom viktig för varje medlemsland, för att man ska kunna justera kostnadsuppskattningarna och säkerställa att den finansiering som varje land erhåller ligger nära de faktiska kostnaderna. Men länderna använder inte systematiskt uppgifter om faktiska kostnader för att uppdatera kostnadsuppskattningarna i händelse av besparingar eller överskridanden. För vissa åtgärder hade kostnaderna överskridits, men i några länder blev de faktiska kostnaderna för merparten av de slutförda åtgärderna i revisorernas urval lägre än beräknat. Om den utvecklingen fortsätter finns det en risk för att den totala finansiering från faciliteten som ett medlemsland får inte ligger rimligt nära de faktiska kostnaderna
När det gäller transparens offentliggör kommissionen och medlemsländerna information i enlighet med reglerna för faciliteten, och transparensen är tillräcklig i fråga om uppnåendet av delmål och mål. Men eftersom delmålen och målen ofta är mer inriktade på output än på resultat, finns det väldigt lite information om resultaten och uppnåendet av övergripande mål. Dessutom föreskriver reglerna om transparens för faciliteten inte någon fullständig redovisning av flödet av medel. Alla medlemsländer offentliggör den obligatoriska förteckningen över de 100 största slutmottagarna men i denna förteckning framgår det inte på ett korrekt sätt hur den totala användningen av pengarna ser ut. För det första är mer än hälften av mottagarna offentliga organ, till exempel ministerier, och medlemsländerna är inte skyldiga att offentliggöra de utbetalningar som dessa myndigheter sedan gör till entreprenörer genom offentlig upphandling, vilket innebär att de inte offentliggör dem. För det andra hade inget av de tio länder som granskades av revisorerna offentliggjort mer än minimiantalet 100 mottagare i sina offentliggjorda förteckningar. Därmed är den offentliga informationen ofullständig i fråga om vem som i slutändan får medel från faciliteten och hur stora beloppen är.
Bakgrundsinformation
EU inrättade faciliteten för återhämtning och resiliens i februari 2021 som ett engångsinstrument för att hjälpa EU-länderna att återhämta sig efter covid-19-pandemin och bygga upp resilienta ekonomier. Kommissionen genomför faciliteten genom direkt förvaltning och har det slutliga ansvaret. Faciliteten hade ett högsta belopp på 723,8 miljarder euro, och i slutet av januari 2026 hade kommissionen anslagit totalt 577 miljarder euro (360 miljarder euro i bidrag och 217 miljarder euro i lån) till alla de 27 medlemsländerna. Faciliteten finansierar åtgärder på områden som den gröna och den digitala omställningen och kommer att avslutas i augusti 2026. Utbetalningarna till medlemsländerna kan fortsätta fram till slutet av 2026.
En transparent rapportering, bland annat information om faktiska kostnader, bidrar till att förbättra beslutsfattande och främja ansvarsutkrävande. Specifika problem som rör öppenhet och ansvarsskyldighet i samband med faciliteten har redan tagits upp av Europaparlamentet, Europeiska ombudsmannen och OECD. Revisionsrätten har offentliggjort ett antal granskningsrapporter, om faciliteten för återhämtning och resiliens, bland annat en översikt 2025 över lärdomar. Dessa publikationer finns här. Vid denna revision granskade revisorerna ett urval om tio medlemsstater: Österrike, Bulgarien, Estland, Frankrike, Tyskland, Lettland, Malta, Nederländerna, Rumänien och Spanien.
Särskild rapport 14/2026 Spårbarhet och öppenhet inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens: brister kvarstår när det gäller spårbarhet och öppenhet för medel från faciliteten finns på revisionsrättens webbplats, tillsammans med ett faktablad med de viktigaste granskningsresultaten.
Contact:
ECA press office: press@eca.europa.eu