06.05.2025 – 17:00

Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors

EU:s revisorer pekar på brister i hur återhämtningsfondens miljarder används

Pressmeddelande

Luxemburg den 6 maj 2025

EU:s revisorer pekar på brister i hur återhämtningsfondens miljarder används

• Återhämtningsfonden bygger på en ny modell för EU:s utgifter utan koppling till kostnaderna.
• Revisorerna varnar för problem med modellen som kan påverka framtida viktiga budgetbeslut.
• Faciliteten för återhämtning och resiliens är inte tillräckligt inriktad på prestation, och kontrollen är bristfällig.

EU:s återhämtningsfond efter covid-19-pandemin – faciliteten för återhämtning och resiliens – har flera brister som rör prestation, ansvarsutkrävande och insyn, konstaterar Europeiska revisionsrätten i sin översikt om användningen av krisfondens 650 miljarder euro. Faciliteten har spelat en avgörande roll för återhämtningen efter pandemin, men det finns bara knapphändig information om resultaten och ingen information alls om faktiska kostnader. Följden är att det är oklart vad EU:s invånare faktiskt får för sina pengar. Revisorerna uppmanar EU:s beslutsfattare att dra lärdomar av detta när de överväger framtida budgetar som bygger på prestation och inte på kostnader.

Faciliteten för återhämtning och resiliens inrättades 2021 mitt under en kris. Fonden finansierar åtgärder – reformer och investeringar – på områden som den gröna och den digitala omställningen. För att få finansiering måste medlemsländerna uppnå delmål och mål som fastställts i nationella planer. Det här är första gången EU i stor skala har använt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna.

”EU:s beslutsfattare måste dra lärdomar av återhämtningsfonden och inte tillåta framtida liknande instrument där man saknar information om slutmottagarna och deras faktiska kostnader och inte kan ge ett tydligt svar på frågan om vad EU:s invånare faktiskt får för sina pengar”, säger Ivana Maletić, en av de två ledamöter på revisionsrätten som ansvarar för översikten. ”När det gäller framtida prestationsbaserade budgetar måste finansieringen ha en tydligare koppling till resultat samt tydligt fastställda regler, annars ska en sådan modell inte användas”, säger Jorg Kristijan Petrovič, den andra ledamoten som ansvarar för översikten.

Revisorerna lyfter fram flera problem med faciliteten mot bakgrund av de aktuella politiska diskussionerna om EU:s fleråriga budget efter 2027. Till att börja med menar de att faciliteten inte egentligen är en prestationsbaserad finansieringsmekanism. Faktum är att faciliteten är mer inriktad på framsteg i genomförandet. Dessutom går det inte att mäta utgifternas effektivitet eller om de ger valuta för pengarna eftersom EU-kommissionen inte samlar in uppgifter om faktiska kostnader, och det finns bara knapphändig information om resultaten.

Revisorerna betonar vikten av att utforma och genomföra framtida utgiftsprogram på ett sätt som inte påverkar ansvarsutkrävandet negativt. Trots förbättringar på senare tid är facilitetens kontrollåtgärder ännu inte tillräckligt robusta. Som ett exempel förlitar sig kommissionen i huvudsak på att medlemsländerna ska upptäcka och åtgärda allvarliga oriktigheter samt säkerställa efterlevnad av EU-bestämmelser och nationella bestämmelser, men ländernas system har brister. EU:s verkställande organ får heller inte fatta beslut om finansiella korrigeringar, såsom att kräva tillbaka medel vid enskilda överträdelser av upphandlingsregler, förutom om det handlar om allvarliga oriktigheter som bedrägerier. Det innebär att kommissionen kan komma att göra utbetalningar i sin helhet även om det har förekommit oriktigheter i den offentliga upphandlingen, så länge de överenskomna delmålen och målen har uppnåtts. Dessutom har vissa länder fått avsevärda belopp innan projekten har slutförts, beroende på hur delmålen och målen har formulerats. Det här äventyrar EU:s ekonomiska intressen, eftersom medlemsländerna kan behålla pengarna utan att slutföra projekten.

Man gör framsteg i genomförandet av faciliteten men det förekommer förseningar, vilket innebär en risk för att målen inte kommer att uppnås. Faktum är att merparten av åtgärderna fortfarande inte är slutförda, och de måste vara slutförda senast i augusti 2026. Och även om EU-medel har betalats ut till nationella budgetar innebär det inte att pengarna har nått slutmottagarna och realekonomin.

Återhämtningsfonden finansieras nästan helt och hållet genom upplåning på finansmarknaden. Kommissionen lyckades låna upp medel både snabbt och till bra villkor. Under fondens första år skedde upplåningen till historiskt låga räntor. Sedan dess har räntorna gått upp och finansieringskostnaderna kan komma att mer än fördubblas till 2026 jämfört med den ursprungliga uppskattningen. Tillsammans med återbetalningen av lånen kommer detta att sätta stor press på framtida EU-budgetar. Revisorerna anser att vid eventuell framtida upplåning är det viktigt att EU minskar ränteriskerna på lämpligt sätt och lägger upp en avbetalningsplan direkt, där man anger var pengarna ska komma från. Detta var inte fallet när det gällde återhämtningsfonden.

Bakgrundsinformation

Faciliteten för återhämtning och resiliens inrättades 2021 som ett tillfälligt engångsinstrument för att hjälpa EU-länderna med återhämtningen efter pandemin och skapa motståndskraftiga ekonomier. Faciliteten finansierar åtgärder på sex i förväg fastställda områden, från februari 2020, när pandemin började, fram till augusti 2026, som är det år faciliteten löper ut. Facilitetens ursprungliga budget låg på 724 miljarder euro, men medlemsländerna tecknade i slutändan överenskommelser om 650 miljarder euro (359 miljarder euro i bidrag och 291 miljarder euro i lån). Detta belopp ska vara återbetalt senast 2028 av både kommissionen (när det gäller bidrag) och medlemsländerna (när det gäller lån). Under andra halvåret 2025 planerar kommissionen att lägga fram nästa fleråriga budgetram för perioden efter 2027.

Översikt 02/2025 Prestationsinriktning, ansvarsutkrävande och insyn – lärdomar från bristerna i faciliteten för återhämtning och resiliens finns på revisionsrättens webbplats tillsammans med ett faktablad med de viktigaste lärdomarna. Där sammanfattas revisionsrättens revisioner av och yttranden om faciliteten, som finns tillgängliga på en särskild sida om faciliteten. Revisionsrättens arbetsprogram för 2025 och 2026 omfattar fler rapporter om faciliteten och täcker områden som energieffektivitet, spårbarhet och bedrägerier.

Presskontakt

Revisionsrättens presstjänst: press@eca.europa.eu

Damijan Fišer – M: +352 621552224