Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors
EU-budgeten för 2028–2034: EU-revisorernas yttranden över utgiftsregler och inkomstflöden
Pressmeddelande
Luxemburg den 28 januari 2026
EU-budgeten för 2028–2034: EU-revisorernas yttranden över utgiftsregler och inkomstflöden
I dag har Europeiska revisionsrätten avgett två yttranden över Europeiska kommissionens förslag till EU-lagstiftning som kommer att styra unionens utgifter och inkomster från 2028 till 2034 när EU:s lagstiftare väl har enats om dem. Revisorerna ger Europaparlamentet och Europeiska unionens råd oberoende expertråd om de föreslagna nya reglerna om utformningen av och taken för nästa sjuårsbudget och om det nya systemet för EU:s egna medel för finansiering av budgeten. För första gången omfattar budgeten inkomster baserade på icke-insamlat elavfall och punktskatter på tobak samt bidrag från företag med en årsomsättning på över 100 miljoner euro. Den omfattar också tidigare föreslagna inkomster baserade på mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen och utsläppshandelssystemet.
Den 16 juli 2025 lade kommissionen, som en del av sina förslag till den fleråriga budgetramen för perioden 2028–2034, fram ett förslag till förordning om den nya fleråriga budgetramen och ett nytt system för EU:s egna medel. EU:s verkställande organ har presenterat en sjuårsbudget på totalt 2 biljoner euro (i löpande priser), vilket är en ökning med 59 % jämfört med den nuvarande fleråriga budgetramen. För att finansiera den ökade budgeten föreslås fem nya egna medel, vilket innebär att det totala antalet nu uppgår till nio. Revisorerna pekar ut ett antal viktiga punkter som EU:s lagstiftare bör beakta i de kommande förhandlingarna.
När det gäller utgifter:
- Taken för den föreslagna fleråriga budgetramen är 59 % högre än för den nuvarande fleråriga budgetramen och uppgår till 1,26 % av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Med undantag för de återbetalningar som ska göras till EU:s system för återhämtning efter pandemin (NextGenerationEU) kommer de belopp som anges som en procentandel av EU:s bruttonationalinkomst (BNI) för de två perioderna att öka från 1,13 % till föreslagna 1,15 %.
- Kommissionen föreslår att den andel av EU:s budget som den förvaltar tillsammans med medlemsländerna ska minskas med 20 procentenheter. Den betydande ökning av kommissionens direkta och indirekta förvaltning som detta resulterar i kan dock medföra administrativa utmaningar och även påverka utgifternas geografiska fördelning.
- Förslaget är tänkt att förenkla budgetramen genom att antalet program minskas från 52 till 16. Men hur omfattande förenklingen faktiskt blir för slutmottagarna av EU-medel kommer att hänga på hur genomförandereglerna och kontrollarrangemangen utformas och genomförs i praktiken. Dessutom innehåller den föreslagna förenklingen av flexibilitetsinstrumenten fortfarande oklarheter.
- Kommissionens förslag ger EU-budgeten ett bättre skydd mot förändringar i inflationen, men de eventuella konsekvenserna måste beaktas när man fattar ett slutligt beslut om justeringsmetoden.
När det gäller inkomster:
- Kommissionen uppskattar att de föreslagna ändringarna i genomsnitt kommer att generera ytterligare 58 miljarder euro per år till EU:s budget under den fleråriga budgetramen 2028–2034. Även om kommissionen anser att EU:s nya egna medel leder till en minskad börda för medlemsländerna konstaterade revisorerna att 77 % av de ytterligare årliga intäkterna kommer att fortsätta att finansieras genom nationella budgetar. För att stödja finansieringen av nya och befintliga prioriteringar kommer de totala årliga nationella bidragen att öka med 48 % i nästa fleråriga budgetram – från 140,7 miljarder euro till 208,5 miljarder euro.
- Men förslaget uppnår målet att minska andelen BNI-baserade egna medel. BNI-bidragens andel av finansieringen av EU:s årliga budget beräknas minska till i genomsnitt 55 % jämfört med 67 % för den nuvarande fleråriga budgetramen, även om den förväntas öka i absoluta tal. Eftersom dessa egna medel behåller sin balanserande roll kommer eventuella underskott i de andra inkomstkällorna att uppvägas av en ökning av BNI-bidragen.
- Revisorerna välkomnar förslaget om att avskaffa de korrigeringsmekanismer som minskar vissa medlemsländers bidrag som baseras på BNI, mervärdesskatt (moms) och plast som inte materialåtervinns, eftersom det kommer att göra dessa medel enklare och mer transparenta. Trots viss förenkling av beräkningsmetoden för vissa av de egna medlen varnar revisorerna däremot för att systemet för egna medel, med fem nya föreslagna inkomstflöden, skulle bli mer komplext, och att det kan strida mot EU:s konkurrenskraftsmål att ta ut avgifter av företagen. Dessutom bör taken för egna medel omprövas efter överenskommelsen om ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina.
Bakgrundsinformation
I den fleråriga budgetramen föreskrivs hur program inom EU:s alla politikområden ska finansieras. Den nuvarande fleråriga budgetramen för 2021–2027 uppgår till 1,2 biljoner euro. Enligt kommissionen kommer det nuvarande systemet för egna medel och dess ökande beroende av BNI-bidrag att nå bristningsgränsen med tanke på det ansträngda budgetläget i medlemsländerna. Samtidigt ökar finansieringsbehoven till följd av att lån inom ramen för NextGenerationEU ska betalas tillbaka från och med 2028.
Dagens yttranden ingår i en rad förslag om den fleråriga budgetramen: revisionsrätten har nyligen avgett yttranden över den föreslagna Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa och kommer att offentliggöra fler yttranden över den fleråriga budgetramen i februari och mars. Europeiska unionens råd och Europaparlamentet har bett om revisorernas synpunkter innan de själva behandlar förslagen. Yttrandena finns på revisionsrättens webbplats på engelska och inom kort även på de övriga EU-språken. Kommissionens förslag kan endast förstås fullt ut när viktiga stödjande förordningar också har offentliggjorts.
Länkar
Yttrande 03/2026 över förordningen om den fleråriga budgetramen
Yttrande 04/2026 över EU:s nya egna medel
Contact:
ECA press office: press@eca.europa.eu