Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors
EU:s budget 2028–2034: EU-revisorernas yttranden över Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa
.jpg.jpg)
- Photo Info
- Download
Pressmeddelande
Luxemburg den 12 januari 2026
EU:s budget 2028–2034: EU-revisorernas yttranden över Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa
I dag har Europeiska revisionsrätten offentliggjort två yttranden över Europeiska kommissionens lagstiftningsförslag som syftar till att främja konkurrenskraft, forskning och innovation i EU genom Europeiska konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa-programmet . De är de första i en rad yttranden från revisionsrätten över förslagen till EU:s budget för 2028–2034. Revisorerna ger oberoende expertråd om budgetens utformning, styrning, prestationsram och system för finansiell kontroll. Syftet är inte bara att säkerställa att initiativen främjar öppenhet och ansvarsskyldighet utan också att EU:s pengar används effektivt och ändamålsenligt.
Den 16 juli 2025 lade kommissionen fram förslag till nya förordningar om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF), ett budgetinstrument som ska ge stöd till teknik och strategiska sektorer som är avgörande för Europa, och av det tionde ramprogrammet för forskning och innovation, kallat Horisont Europa. Förslagen är utformade på ett sådant sätt att de tillsammans säkerställer ett sömlöst flöde från grundforskning till tillämpad forskning till uppstartsföretag till expanderande företag. Ett särskilt program för försvarsforskning och innovationsverksamhet ingår också i förslaget till EKF. Budgeten uppgår sammanlagt till 409 miljarder euro, vilket motsvarar en femtedel av den totala EU-budgeten som föreslås för 2028–2034.
Revisorerna har koncentrerat sig på följande huvudsakliga punkter:
- Investeringar i EU:s konkurrenskraft, innovation och forskning är en av EU:s övergripande politiska prioriteringar och kan potentiellt också ge ett stort EU-mervärde. Det finns dock ingen gemensam definition av begreppet EU-mervärde, vare sig i lagstiftningen eller i förslagen till EKF och Horisont Europa.
- Revisorerna konstaterar att båda förslagen innehåller många hänvisningar till EU:s övergripande prioriteringar, men varken kommissionen eller medlemsländerna har tillgång till fullständiga och tillförlitliga uppgifter om hur EU-medel används för de tillhörande målen, och i förslagen behandlas inte denna fråga. Det finns också behov av att ytterligare klargöra hur principen om spetskompetens ska tillämpas. I förslaget till Horisont Europa hänvisas det till processen för den europeiska planeringsterminen, men sådana hänvisningar saknas i förslaget till EKF-förordning.
- Enligt förslaget till EKF ska det bli möjligt att snabbt omfördela medel mellan politikområden. Medlemsländerna eller andra berörda parter kan också ge ytterligare bidrag. Revisorerna påpekar att denna ökade budgetflexibilitet kan få konsekvenser för statligt stöd, vilket behöver klargöras. De rekommenderar också kommissionen att fastställa minimikrav för den revolverande kapaciteten (medel som återanvänds flera gånger för garantier, lån eller andelar i eget kapital under programgenomförandet) och hålla förvaltningsavgifterna på rimligt låga nivåer för partner (t.ex. Europeiska investeringsbanken eller andra finansinstitut) som genomför programmet.
- I båda förslagen satsar kommissionen på förenkling i form av ett enhetligt regelverk, harmoniserade utbetalningsvillkor och ett standardiserat uppgiftsutbyte. Vissa centrala delar behöver dock klargöras, till exempel när det gäller upphandling, användning av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna och förenklade kostnadsalternativ.
- Revisorerna tar dessutom upp vissa risker avseende efterlevnad, öppenhet, ansvarsskyldighet och de använda medlens spårbarhet. Särskilt forskning är ett utgiftsområde med hög risk där väsentliga fel är vanligt förekommande. Vissa innovativa metoder – såsom förkommersiell upphandling – kräver särskild uppmärksamhet. Förenklingsåtgärder, till exempel enhetsbelopp, minskar den administrativa bördan, men det behövs tydliga regler för hur de ska användas.
- Eftersom kommissionen förvaltar stödet antingen direkt eller indirekt (t.ex. via partnerskap, gemensamma företag och EIB) har revisionsrätten fullständiga revisionsrättigheter. Därför vill revisorerna att revisionsrättigheterna ska vara skyddade i alla avtal med anförtrodda enheter, stödmottagare och tredjeparter.
- En annan nyhet i förslagen till budgeten för 2028–2034 är slutligen att man i en övergripande förordning – som ska behandlas i ett annat yttrande från revisionsrätten – ska fastställa hur programprestationer ska övervakas, bedömas och utvärderas.
Bakgrundsinformation
I EU:s långtidsbudget – den så kallade fleråriga budgetramen – anslås medel till finansiering av program inom alla EU:s politikområden. Den nya fleråriga budgetramen kommer totalt att uppgå till nästan 2 biljoner euro för perioden 2028–2034.
De yttranden som revisionsrätten offentliggör i dag är de första i en rad: under de kommande veckorna kommer revisorerna även att granska flera andra av kommissionens förslag till den nya fleråriga budgetramen, med fokus på en sund ekonomisk förvaltning. Europeiska unionens råd och Europaparlamentet, som i slutändan beslutar om budgeten, har bett om revisorernas synpunkter innan de själva behandlar förslagen.
Yttrandena finns på revisionsrättens webbplats på engelska och inom kort även på de övriga EU-språken.
Presskontakt
Revisionsrättens presstjänst: press@eca.europa.eu
- Damijan Fišer: +352 621552224
- Claudia Spiti: +352 691553547