Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors
Läkemedelsbristen är fortfarande en kronisk huvudvärk för EU
- Photo Info
- Download
Pressmeddelande
Luxemburg den 17 september 2025
Läkemedelsbristen är fortfarande en kronisk huvudvärk för EU
- Under 2023 och 2024 rapporterades rekordmånga fall av läkemedelsbrist i EU-länderna.
- Europeiska läkemedelsmyndigheten bidrog till att mildra effekterna av läkemedelsbrist.
- Det finns fortfarande inget effektivt system för att hantera fall av kritisk läkemedelsbrist.
Läkemedelsbrist har varit ett återkommande problem i hela EU i många år, men det finns fortfarande inget smidigt system för att åtgärda allvarliga bristsituationer, enligt en ny rapport från Europeiska revisionsrätten. EU:s åtgärder på senare år har visserligen visat sig vara värdefulla, men strukturella problem kvarstår och insatserna för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till att bristsituationer uppstår befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium. Eftersom det kan ta tid innan insatserna bär frukt kvarstår risken för att EU:s invånare drabbas av läkemedelsbrist, bland annat när det gäller vanliga antibiotikapreparat och andra livsviktiga behandlingar.
Bristsituationer kan uppstå inom alla kategorier av läkemedel, såsom innovativa patenterade läkemedel, generiska läkemedel utan patentskydd och vaccin. De blir kritiska när ett land inte har några lämpliga alternativ, och det krävs samordnade EU-åtgärder om man ska kunna komma till rätta med situationen. Under 2023 och 2024 rapporterades rekordmånga fall av läkemedelsbrist i EU. Mellan januari 2022 och oktober 2024 rådde det kritisk brist på 136 läkemedel i EU-länderna.
”Fall av läkemedelsbrist kan få allvarliga konsekvenser för patienter, äventyra folkhälsan och medföra stora kostnader för såväl läkare och apotek som länder,” säger Klaus Heiner Lehne, den ledamot av revisionsrätten som ledde revisionen. ”EU behöver ett effektivt botemedel för att komma till rätta med dessa bristsituationer och måste åtgärda dem vid källan. Det handlar också om EU:s strategiska oberoende.”
Revisorerna konstaterade att systemet för att förebygga och avhjälpa fall av läkemedelsbrist behövde blir bättre eftersom det saknas en lämplig rättslig ram och aktuell och praktisk information. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har fått en utvidgad roll de senaste åren, inte minst under covid-19-pandemin, och myndigheten har stått för viktig samordning och därmed bidragit till att mildra effekterna av läkemedelsbrist. EMA har dock fortfarande inga rättsliga befogenheter att hjälpa EU-länderna när det inte råder någon hälsokris. EMA får inte heller i tillräcklig utsträckning information om att det råder läkemedelsbrist för att kunna förebygga den. Vid revisionen visade det sig också att EMA saknade uppgifter för att fortlöpande kunna hjälpa till att mildra effekterna av befintlig läkemedelsbrist eftersom anmälningarna från läkemedelsindustrin ofta kom för sent och var ofullständiga.
Europeiska kommissionen har identifierat många bakomliggande orsaker till fall av läkemedelsbrist, såsom sårbarheter i leveranskedjan där delar av produktionen – särskilt av antibiotika och smärtstillande läkemedel – till stor del är utlokaliserad till Asien. Kommissionens arbete med att åtgärda problemen har precis kommit i gång och omfattas av många utmaningar. Till exempel fungerar inte läkemedelsindustrins skyldighet att fortlöpande tillhandahålla läkemedel särskilt väl i praktiken. De ökande fallen av läkemedelsbrist fick många EU-länder att börja lagra läkemedel, vilket riskerar att förvärra bristen i andra EU-länder eftersom samordningen mellan dem inte har fungerat. Den första EU-omfattande förteckningen över kritiska läkemedel är därför ett viktigt steg, men arbetet hittills har inte säkerställt tillgängligheten. Revisorerna konstaterade faktiskt att det rådde kritisk brist på en del av dem.
EU:s inre marknad för läkemedel är fragmenterad, vilket hindrar det fria flödet och tillgängligheten till dem samt bidrar till en ojämlik tillgång. Merparten av läkemedlen är nationellt godkända och de som godkänns centralt för hela EU saluförs inte i alla länder. Dessutom ser förpackningarna olika ut i olika länder. Kommissionen åtgärdade inte heller hinder för handel över gränserna tillräckligt, vilket gjorde det svårt att avhjälpa bristsituationer genom en omfördelning av läkemedel.
Kommissionen har tagit de första stegen genom att föreslå ändringar av EU-lagstiftningen. När de väl antas kan de medföra betydande förbättringar av systemet. Revisorerna varnar dock för att dessa ändringar kanske inte löser alla problem, bland annat behovet av att fall av läkemedelsbrist rapporteras i god tid eller att läkemedelsindustrins insatser kan påverkas vid en kritisk läkemedelsbrist.
Bakgrundsinformation
EU-länderna får fritt bestämma hur de tillhandahåller hälso- och sjukvård. De är också de som främst köper läkemedel i EU. Mellan 5,5 % och 12,6 % av ländernas respektive BNP läggs på hälso- och sjukvård. År 2022 lade länderna sammanlagt 1 648 miljarder euro på hälso- och sjukvård. Kommissionen och EMA ger stöd till länderna och ser till att den inre marknaden för läkemedel fungerar väl. De lagstiftningsförslag som kommissionen har lagt fram ligger fortfarande på EU-lagstiftarnas bord, bland annat rättsakten om kritiska läkemedel från 2025 och förslagen till ny läkemedelslagstiftning från 2023. Läkemedelsindustrin ansvarar för att ombesörja fortlöpande leveranser av läkemedel. Av de 629 läkemedel som har godkänts centralt sedan 2015 varierar det antal som finns på marknaden i EU-länderna mellan 107 (Malta) och 521 (Tyskland). Det är också stora prisskillnader mellan länderna och dålig insyn i marknadspriset.
Särskild rapport 19/2025 Kritisk läkemedelsbrist: EU:s åtgärder har gett ett mervärde, men strukturella problem kvarstår finns på revisionsrättens webbplats, tillsammans med ett faktablad med de viktigaste granskningsresultaten.
Presskontakt
Revisionsrättens presstjänst: press@eca.europa.eu
Damijan Fišer: (+352) 621552224