Europäischer Rechnungshof - European Court of Auditors
Ingen succé för kompletterande pensionssystem som ska säkra tillräckliga pensioner för EU:s invånare
- Photo Info
- Download
Pressmeddelande
Luxemburg den 21 maj 2025
Ingen succé för kompletterande pensionssystem som ska säkra tillräckliga pensioner för EU:s invånare
- EU:s marknad för kompletterande pensioner omfattar nära 50 miljoner människor men är koncentrerad till ett fåtal länder.
- Det saknas insyn i systemens kostnader och avkastning.
- Paneuropeiska pensioner är fortfarande inte ett lönsamt alternativ för pensionssparande.
EU har inte lyckats driva på utvecklingen av kompletterande pensioner som tillsammans med de statliga pensionerna ska säkra tillräckliga pensionsinkomster för EU:s invånare. Det är slutsatsen i en ny rapport från Europeiska revisionsrätten. I ett läge där befolkningen i EU blir allt äldre har Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) inte lyckats stärka den roll som tjänstepensioner kopplade till anställning spelar i EU-länderna. Paneuropeiska privata pensionsprodukter (PEPP) har inte heller blivit någon framgång. Den här rapporten kommer vid en tidpunkt då kommissionen, som ett led i sina planer för spar- och investeringsunionen, kommer att se över de rättsliga ramarna för tjänstepensionsfonder och paneuropeiska pensionsprodukter för att göra dem mer ändamålsenliga och attraktiva.
Pensionssystemen spelar en viktig roll för att ge socialt skydd och för att stärka EU:s kapitalmarknader. Pensioner är ett område som EU-länderna själva ansvarar för, men EU har befogenhet att lagstifta om rörlighet över gränserna, konsumentskydd och den inre marknaden. Eftersom de statliga pensionssystemen i många EU-länder får allt svårare att generera tillräckliga pensioner för sina invånare har EU fastställt grundläggande regler för tjänstepensionsfonder och lagt grunden för ett EU-omfattande system för privat pensionssparande.
”I EU:s ekonomier som står inför demografiska och finanspolitiska utmaningar bör kompletterande pensioner bli allt viktigare”, säger Mihails Kozlovs, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för rapporten. ”Tyvärr har varken arbetsgivarfinansierade pensioner eller det EU-omfattande systemet för privat pensionssparande levt upp till förväntningarna, särskilt inte när det gäller den gränsöverskridande verksamheten. Ytterligare åtgärder måste till för att stärka deras roll.”
Än så länge spelar varken gränsöverskridande tjänstepensioner eller paneuropeiska pensionsprodukter någon större roll på EU:s marknad för kompletterande pensioner, trots flera initiativ från kommissionen. Tjänstepensionsinstituten beräknas ha omkring 2,8 biljoner euro i förvaltade tillgångar och omkring 47 miljoner arbetstagare och pensionärer som medlemmar, men deras gränsöverskridande verksamhet är fortfarande koncentrerad till ett fåtal länder där arbetsgivarfinansierade pensioner redan varit etablerade traditionellt. Detta beror främst på faktorer som ligger utanför EU:s kontroll, men EU-revisorerna påpekar också att EU har infört extra krav för gränsöverskridande fonder, vilket bara gör dem mindre attraktiva.
Den paneuropeiska pensionsprodukten sjösattes i mars 2022 och var tänkt som ett alternativ för arbetstagares pensionssparande i form av en flyttbar gränsöverskridande produkt. Svaga skatteincitament och ett lagstadgat tak på 1 % för kostnader och avgifter har dock gjort den mindre attraktiv. I dag, år 2025, finns det bara en PEPP-produkt på marknaden. Utnyttjandet har hittills varit extremt lågt, med färre än 5 000 sparare och mindre än 12 miljoner euro i förvaltade tillgångar.
För den som närmar sig pensionering är det avgörande att ha tillgång till utförlig information om sin pension. Men EU:s planer på att förbättra insynen inom kapitalmarknadsunionen har inte gett resultat. Det saknas fortfarande en samlad översikt över statliga pensioner, tjänstepensioner och privata pensioner som skulle hjälpa enskilda att förstå hur mycket de kommer att få i pensionsinkomst. Eiopa har vidtagit åtgärder för att förbättra informationen om tjänstepensionssystemen, men bidragsgivare och förmånstagare har fortfarande inte full insyn i de underliggande fondernas resultat och därmed inte i kostnaderna för arbetstagarna och avkastningen till pensionärerna. Det här är viktigt eftersom vissa pensioner är beroende av investeringsresultat, vilket är skälet till att tjänstepensionsfonder också måste övervakas noggrant. Trots sina insatser har Eiopa inte kunnat säkerställa en enhetlig tillsynspraxis i hela EU. Det beror dels på att de nationella myndigheterna endast i liten utsträckning använder sig av Eiopas initiativ, dels på att Eiopa verkar inom en rättslig ram för ”minimiharmonisering”.
Bakgrundsinformation
Pensionssystemen i EU är i allmänhet uppbyggda kring tre pelare. Den första pelaren omfattar statliga och lagstadgade pensioner. De kompletteras av inkomstgrundade tjänstepensioner i en andra pelare och andra privata pensioner i en tredje. Tjänstepensioner är en form av pensionssparande som arbetsgivare sätter av för sina anställda. Man skiljer mellan två huvudtyper: förmånsbestämda system och avgiftsbestämda system. Den ekonomiska betydelsen av icke-statliga pensionsprodukter för arbetstagares långsiktiga sparande och pensionssparande varierar avsevärt mellan EU-länderna. I vissa länder tenderar tjänstepensionerna att stå för en större andel av pensionsinkomsten än den statliga pensionen. Tjänstepensionsmarknaden är koncentrerad till ett fåtal EU-länder och är obefintlig i andra. I exempelvis Danmark och Nederländerna är de tillgångar som förvaltas av institut för tjänstepensioner eller andra privata pensioner med koppling till anställning större än ländernas BNP.
Särskild rapport 14/2025 Utvecklingen av kompletterande pensioner i EU – EU:s åtgärder är inte ändamålsenliga när det gäller att stärka tjänstepensionerna och inrätta en paneuropeisk privat pensionsprodukt finns på revisionsrättens webbplats.
Presskontakt
Revisionsrättens presstjänst: press@eca.europa.eu
Damijan Fišer – M: +352 621552224